Stadens uppsökande verksamhet inkluderar unga utan sysselsättning

En kylslagen höstkväll på ett torg i en av Stockholms förorter, en förmiddag på en öppen förskola eller genom sociala medier – varje dag pågår ett innovativt och uppsökande fältarbete för att hitta stadens unga som saknar sysselsättning och erbjuda stöd som leder mot fortsatta studier eller arbete. 

Uppsökande arbete – kommunernas ansvar

Alla kommuner i Sverige har skyldighet att söka upp unga personer under 20 år som inte fullföljt eller går på gymnasiet och erbjuda dem stöd. För att hitta dem har staden tillgång till ett dataregister. Samordnare på stadens jobbtorg skickar varje år ut tusentals brev, ringer, sms:ar och gör hembesök och når på så sätt runt 3000 ungdomar. Av dem väljer runt en tredjedel att ta hjälp av olika stöd och insatser och för de allra flesta resulterar det i fortsatta studier eller arbete.

För dem mellan 20 och 29 utan sysselsättning finns inget register att utgå ifrån. Stadens ungdomskonsulenter arbetar istället med olika former av fältarbete för att vara på plats där unga människor befinner sig, ofta i samverkan med andra aktörer och lokala profiler. På jobbtorgen finns också drop-in verksamhet. Hit söker sig varje år runt 2000 unga vuxna och runt 700 av dem väljer att ta del av till exempel intervjuträning och matchning mot arbete.

Ungdomar som saknar sysselsättning

Bland de över 14500 unga stockholmare som saknar en registrerad sysselsättning, finns även dem som är ute och reser eller kanske studerar utomlands - men många befinner sig i en oönskad situation. Bakomliggande orsaker till utanförskap är ofta socioekonomisk problematik och låg utbildningsbakgrund. Även psykisk ohälsa och funktionsvariation kan spela roll.

Karin Tillhagen är samordnare för stadens aktivitetsansvar för unga på arbetsmarknadsförvaltningen, och beskriver två grupper som sticker ut:

– Ofta finns det en historia om tidigt utanförskap i skolan, det kan handla om mobbning, psykisk ohälsa och kognitiva svårigheter som gör att en person slutar gå till skolan och blir vad vi kallar ”hemmasittare”. Den andra gruppen som sticker ut är väldigt unga individer som redan är tungt kriminellt belastade.

Efter 20 års erfarenhet av arbete med unga i utanförskap, bär hon på många solskensberättelser. Utanförskap som med tiden och genom stegvisa förflyttningar mot studier eller arbete ersatts av tilltro till framtiden, en social gemenskap och ökad självkänsla. Men också på det motsatta, till exempel det som sker just nu, när tonåringar sugs in i gängkriminalitet och mister sina liv. Det är tungt, men vetskapen att stadens arbete gör skillnad och bidrar till att unga i utsatta områden inkluderas, bär arbetet framåt. Det är en vinst inte bara för dem, utan hela samhället.

Framgångsfaktorer och utmaningar
Många unga i utanförskap lever i en komplex situation och omvärld som kräver omfattande samverkan mellan till exempel stadsdelar, myndigheter och psykiatrin. Karin beskriver ett arbete som kommit långt, men som också har utmaningar. Det handlar om att bygga kedjor av insatser. Ingen ung människa ska till exempel komma hem från ett behandlingshem utan att ha en annan aktivitet. Goda samarbeten med arbetsgivare och civilsamhället är jätteviktigt.

 – Målet är fortsatta studier eller arbete. Men vägen dit kan först handla om att få struktur på sin vardag, återfå motivation och få igång sitt psykiska och fysiska välmående. En del ungdomar kan behöva börja med att arbetsträna ett par dagar i veckan, en praktik med enklare arbetsuppgifter och tydliga instruktioner – medan andra kan vara på banan mer direkt.

Oavsett anledning till utanförskap, vet Karin att det går det att vända. Att det stöd som erbjuds bygger på frivillighet och utgår från ett holistiskt perspektiv, rankas högt av de unga. Liksom personalens förhållningssätt och bemötande.

 – Vi arbetar lika engagerat med alla individer vi möter och tappar väldigt få. De allra flesta vi får kontakt med går det bra för. Men som samhälle behöver vi bli bättre på att hjälpas åt.

Distansundervisning – en möjlighet för fler
Utan gymnasieexamen är risken högre att hamna i utanförskap och ohälsa. Under pandemin blev distansundervisning vardag, vilket innebar en stor utmaning för många. Samtidigt förde förändringen med sig att skollagen ändrades så att det numera kan vara möjligt att ta del av distansundervisning, även utan en pandemi.

 – För våra ”hemmasittare” fungerar distansundervisning som en bra ingång för att komma igång med studierna igen. Det är också ett alternativ för unga personer som vill bryta med gängkriminalitet, där det kan finnas en hotbild som gör det svårt att ta upp vanliga studier.

Staden kraftsamlar och du kan hjälpa till
Pandemin har haft stor påverkan på unga vuxnas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsförvaltningen kraftsamlar för att hjälpa dem som drabbats hårdast, bland annat genom en flerårig satsning med fokus på unga i Järva.

 – Arbetslösheten bland unga i Järvaområdet hade sjunkit rejält innan pandemin – nu behöver vi hjälpas åt att vända den negativa trenden här och på andra platser. Områden som trots det vi ser i media har mycket potential och goda krafter.

 – Namn på Illustratör:

Illustratör: Elvis Furu Thomas

Om du vill läsa mer om stadens arbete för unga i utanförskap

På sidorna Jobbtorg Stockholm för unga och Kommunens aktivitetsansvar (KAA) för unga under 20 år kan du läsa mer och se en film om stadens arbete för unga i utanförskap.

Jobbtorg Stockholm för unga

Kommunens aktivitetsansvar (KAA) för unga under 20 år