Det har blivit dags för fika. Ett par trappor upp på Internationella biblioteket på Kungsholmen dukar läraren Anna Zoteeva fram termos och kakor. Alexander, mannen som sitter bredvid mig längst bak i klassrummet, är mån om att bjuda på en kopp te. På bruten svenska ursäktar han att det inte finns kaffe. ”Rivstart”, titeln på kursboken på bänken framför honom är talande. Precis som Alexander är merparten av eleverna lite äldre. Att de en dag skulle sitta på en skolbänk i Sverige, var inget någon av dem hade kunnat föreställa sig.
Stegvisa förflyttningar mot inkludering med Care in Change-program
Help in Change är en ideell organisation baserad i Stockholm som sedan mars 2022 fokuserar på att hjälpa ukrainska flyktingar i Sverige. Till en början handlade det framförallt om humanitära stödinsatser, nu ett år senare arbetar organisationen främst med integration. I höstas lanserade de ett ”Care in Change”-program med stöd av Europeiska socialfonden, som bland annat erbjuder både nybörjar- och fortsättningskurser i svenska, men också drop-in kurser.
Att alla volontärer pratar ukrainska eller ryska, underlättar
Under året som gått har Help in Change haft kontakt med flera hundra ukrainare i Stockholm. Alla organisationens volontärer, mentorer och lärare pratar utöver svenska även ukrainska eller ryska. Det underlättar och minskar trösklarna, erfar Anna Zoteeva, programansvarig för Språk- och Integrationsprogrammet. Hon kom själv till Sverige för sex år sedan och undervisar nu andra på felfri svenska.
En bilfärd mot oviss framtid
Fikarasten är slut. Anna varvar grammatik med dialog och har elevernas fulla uppmärksamhet. Skratten blir många. Trillar samtalen över till ukrainska – tar hon snabbt tillbaka dem till svenskan. Whiteboarden fylls med tempus; dåtid, nutid och framtid. Lena Ramazanova är en av eleverna. För nästan ett år sedan förändrades allt i hennes liv. Hon packade bilen, tog med sig sin 85-åriga mamma och lämnade sin hemstad Mariupol bakom sig. I Moldavien mötte hon sin dotter som sedan tidigare bodde i Sverige och resan fortsatte norrut. ”Jag var i chock.”
Språklektioner som också ger framtidshopp
Den första tiden var tuff, berättar hon. Relativt snabbt började hon ändå på en kurs för att lära sig svenska.
– Men det fungerade inte, alla var ledsna och ville bara prata om kriget. Det gjorde mig ännu mer deprimerad och istället försökte jag lära mig svenska hemma genom olika appar. Men det var svårt. På den här kursen är allt annorlunda. Atmosfären är underbar, alla vill framåt och är positiva. Jag lär mig massor och får också viktigt information om Sverige, hur saker fungerar här och om kulturen.
Försörjning och sysselsättning är viktigt – och språket är nyckeln till integration
Eleverna imponerar på Anna. De kämpar och försöker hålla ut. Bakom fasaden döljer sig ofta en stor oro, inte minst för anhöriga som är kvar i kriget. Trots det är de överlag väldigt motiverade att klara sig på ett bra sätt i Sverige och vill bidra till samhället. Många av dem som Help in Change möter vill stanna här - andra hoppas på att kunna åka tillbaka. Men att ha en försörjning och sysselsättning är angeläget för alla.
– Språket är en viktig nyckel till integration och det är inte heller bra att sitta ensam hemma med alla jobbiga tankar i huvudet. Tyvärr innebär massflyktsdirektivet många begränsningar som att de inte får läsa sfi och en stor ovisshet framåt.
Engagemang ger kraft
När kriget bröt ut var det självklart för Anna att engagera sig.
– Jag vill vara med och bidra till att ukrainarna inte ska känna att de är lämnade att klara sig själva här. Jag mår också bättre av att vara till nytta för andra än att bara apatiskt följa nyheterna. Och att se hur andra orkar vara optimistiska i en så tuff situation, ger mig energi att fortsätta.
Med språket öppnas en ny värld
Det har blivit dags att öva på uttal. Anna noterar några svenska ortsnamn på tavlan och genast uppstår diskussioner; var ligger egentligen Storlien? Och är det en väldigt stor ort? Varje lektion har ett tema och mellan kurstillfällena får eleverna läxor och länkar till självstudier. Några elever läser också svenska på distans, men föredrar fysisk lektion, att kunna ställa frågor till läraren, möta andra elever och öva på att kommunicera. Alla är överens, med språket öppnas en ny värld.
I juni ska Lena prata flytande svenska
Anna plockar fram frågekorten. Alla drar var sitt. ”Tränar du mycket”? Nej svarar Lena bestämt. Bara tre gånger i veckan. Gruppen protesterar; tre gånger det är väl mycket? ”Morgongymnastik, yoga och andning och så går jag till bussen, det tar tjugo minuter och är uppförsbacke.” Fler skratt.
När Lena var 45 lärde hon sig engelska, nu har hon satt upp ett nytt mål; i juni ska hon prata flytande svenska. Hon vill stanna här och tar studierna på stort allvar. Häromdagen var hon på bio och såg ”En man som heter Ove” – med svenskt tal.
– Den var fantastisk!
Drömmen – att servera borsjtj till stockholmarna
Innan kriget hann Lena besöka sin dotter i Sverige en gång. Hon gillade allt här och allra mest vårt ”fika”. Inspirerad åkte hon hem och startade ett lite café i Mariupol. Nu drömmer hon om ett jobb inom restaurangbranschen - och kanske en dag öppna något eget med ukrainska specialiteter som Borsjtj – rödbetssoppa, piroger och dumplings. Innan vi skiljs åt berättar Lena att hon också går en utbildning till måltidsbiträde på Medborgarskolan.
– Den är på svenska och jag förstår allt. Jag har till och med börjat tänka på svenska.
Anna torkar av whiteboarden. Lektionen är slut för denna gång. Alla hänger kvar och småpratar en stund innan det är dags att packa ihop. Lena ser redan fram emot lektionen nästa vecka.