Nadjas högra känga svänger i takt med ljudet från den elektroniska metronomen. Med gitarren i ett fast grepp söker fingrarna rätt läge över strängarna. Det här är hennes livs första gitarrlektion. Framför henne sitter Richard Danielson-Kienast, kreativ coach i projekt Utvecklat stöd för unga i huset Transformator – en verksamhet inom arbetsmarknadsförvaltningen som riktar sig till unga som varken studerar eller arbetar.
Nadja (som egentligen heter något annat), hittar det första ackordet och snart kan hon byta mellan två.
– Perfekt där sitter dom. Du klarade det – grymt!
Många som kommer hit överraskar sig själva, berättar Richard en stund senare. Med ett smart upplägg i studion får alla fram något som låter bra. Självförtroende och självkänsla stärks. Till och med kroppshållningen.
– Det ska vara kravlöst och lustfyllt att komma hit, ingen förkunskap krävs och jag överöser alla med uppmuntran och beröm!
Med en bakgrund som kombinerar musik, beteendevetenskap och pedagogik vet han att kreativ verksamhet, inte minst musik, också kan ha en terapeutisk inverkan. Ett möte i musikstudion kan ibland övergå till ett samtal med en ung människa som kanske inte öppnat den dörren tidigare.
Stora skillnader mellan olika stadsdelar
Idag är tusentals unga inom Stockholms stad utan sysselsättning, men siffrorna skiljer sig kraftigt åt mellan olika stadsdelar. I Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är ungdomsarbetslösheten högre än snittet. En slutförd gymnasieutbildning ökar möjligheterna på arbetsmarknaden – och minskar risken att senare i livet drabbas av psykisk ohälsa och sociala problem. I tidigare nyhetsbrev har vi berättat om stadens ordinarie arbete för att nå unga upp till 29 år utan sysselsättning. Projektet Utvecklat stöd till unga har förstärkt det arbetet.
Utvecklat stöd till unga – ett projekt i två delar
Utvecklat stöd till unga är ett ESF- projekt uppdelat i två delar med en gemensam målbild; att unga etablerar sig eller kommer närmare arbete och studier. Projektet pågick under 16 månader på Järva och i huset Transformator vid Globen, och avslutades i början av 2023.
Projektet finansierades av Europeiska socialfonden och arbetsmarknadsförvaltningen, med stöd av samverkande parter; stadsdelarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista samt socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, idrottsförvaltningen och kulturförvaltningen.- som bidragit med både kompetens och personal.
Arbetsmodell för samhandling gav resultat på Järva
Järvadelen av projektet fokuserade på kommunens aktivitetsansvar med målet att nå och erbjuda stöd till fler unga under 20 år utan skolplacering. Projektet tog fram en arbetsmodell för ett så kallat nätverksforum som samlar alla yrkesroller inom stadens verksamheter på Järva som på olika sätt kommer i kontakt med målgruppen. Genom delad kunskap och sömlösa övergångar lyckades projektet nå närmare 30 procent fler unga. Modellen är idag implementerad och i teamet finns både skolsocionomer, fältassistenter, lokala samordnare inom det uppsökande arbetet, ungdomscoacher från Jobbtorg unga Kista och en studie- och yrkesvägledare från Skolslussen.
Genom projektet har idag fler yrkesroller på Järva fått tillgång till Barn- och elevregistret där det framgår vilka unga som inte har en skolplacering - och kan därmed stötta upp i det uppsökande arbetet. Inom ramen för projektet startades också Fokus föräldrar där lokala föräldrarådgivare bland annat arrangerat föräldracaféer för att nå ut med information om vilket stöd både barn och vårdnadshavare kan få.
När vi pratar med varandra når vi fler ungdomar
Amina Engman Bel Haj, projektledare för arbetet på Järva summerar:
– Vår arbetsmodell skapar en ökad kunskap kring kommunens stöd till unga utan skolplacering, och vi kan även se fler träffsäkra och snabba ärendeöverlämningar mellan verksamheterna. En effektiv samverkan bidrar till sänkta trösklar mellan olika aktörer – det har blivit enklare att prata med varandra. Det gör det lättare att hålla sig uppdaterad om olika stödinsatser på Järva och att bygga vidare på de relationer som redan skapats med en ungdom.
Motivationshöjande stödinsatser i huset Transformator
Vägen till jobb och studier kan se olika ut. I huset Transformator har projektet arbetat fram kompletterande stödinsatser med fokus på kreativitet och hälsa, för unga upp till 29 år utan sysselsättning. Föreläsningar och utflykter har också varit en del av upplägget. Upplevelser som syftar till att ge en känsla av ”Stockholm är mitt”.
Att arbeta med motivationen har varit vägledande för projektet berättar Eveliina Rengstedt, delprojektledare med ansvar för Transformatordelen och numera biträdande enhetschef för verksamheten.
– Många unga som varken går i skolan eller arbetar behöver hjälp med att hitta sin motivation, innan de kan ta nästa steg framåt. Motivationen kommer genom samtal, aktiviteter och i mötet med andra människor. De aktiviteter vi erbjuder har vuxit fram under projekttiden och de unga vi mött har haft stort inflytande över innehållet.
En trygg, kreativ och frivillig plats som främjar motivationen
Idag är projektets aktiviteter implementerade genom en sammanslagning med ett kreativt makerspace i ordinarie verksamhet under namnet Studio Form. Utöver musikstudion och makerspace-verkstaden, finns också rum för fysisk rörelse. Deltagarna kan bland annat måla, fotografera, arbeta med text, lära sig ett instrument, spela in musik eller en podd. Här finns ett gym, möjlighet till ett ”lugn och ro pass” eller att tillsammans ”dansa utan krav”. Aktiviteter kan ske både individuellt eller i grupp, med stöd av kreativa coacher och hälsopedagog.
Runt 80 personer tog del av stödet under projektet och spenderade i snitt runt 20 timmar på olika aktiviteter. Gemensamt för alla aktiviteter har varit samtalet och vad som kommit därefter - det vill säga motivationen.
– Det har varit kravlöst, frivilligt och tryggt. För många har aktiviteterna blivit ett sätt att hitta tillbaka till både rutiner och motivation. Coacherna har fått beröm för att vara lyhörda, gett mycket värme och kärlek.
En ball groda dansar aldrig ensam
Tillbaka till musikstudion. Nadja och Richard har bytt gitarrer med varandra och tar ackorden tillsammans.
– Snyggt, lyft pekfingret nu och du har e-moll också!
En timme går fort. De känns lite i fingrarna konstaterar Nadja. ”Men det betyder att jag gjort något och det gillar jag!” Richard visar ”Spindeln”, en övning som är bra att mjuka upp fingrarna med.
Lektionen går mot sitt slut. Innan de skiljs åt har Nadja lärt sig en ramsa med gitarrens alla strängar. Och konstaterar med ett brett leende att hon kommer tillbaka. ”En ball groda dansar aldrig ensam”.