Seminarium: Hur uppnår vi cirkulära plastflöden i byggsektorn?

Huvudfrågor för seminariet var:

• Hur kan bygg- och anläggningssektorn minska andelen plast som går till förbränning?
• Hur får vi den plast som blir över vid nybyggnation, rivning, renovering att cirkulera?

Centrum för cirkularitet i Stockholms stad

Stockholms stads miljöchef Anna Hadenius inledde med att betona vikten av att vi tillsammans verkar för en hållbar plastanvändning och ökad cirkularitet. Att minska den plast som går till förbränning är ett led i att nå stadens klimatmål.

För att nå dit har Stockholms stad bland annat startat ett centrum för cirkularitet, som till att börja med ska stötta stadens egna verksamheter i att arbeta mer cirkulärt.

Anja Karlsson och Jonathan Hummelman jobbar båda två på Centrum för cirkularitet. De fördjupade sig i stadens strategier för hållbar plastanvändning och cirkulärt byggande.

En av åtgärderna i plasthandlingsplanen är att utforma krav på hållbar plastanvändning inom bygg- och anläggningssektorn. Centrala åtgärder i handlingsplanen för cirkulärt byggande är att skärpa målen för mängden byggavfall och öka efterfrågan på återanvänt och återvunnet material.

Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i bygg- och anläggningssektorn

Magnus Ulaner, klimat- och hållbarhetsexpert på Sveriges Allmännytta, gav en bild av färdplanen för fossilfri konkurrenskraft i bygg- och anläggningssektorn.

Cirka 170 aktörer har skrivit under. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2030 och nå netto nollutsläpp 2045, bland annat genom förändrad råvarusammansättning, elektrifiering, effektivare transporter, cirkularitet och effektiv resursanvändning.

Några medskick till publiken:

• Det finns stor potential att göra mer från beställare och entreprenörer.
• Initiera en uppdatering av branschriktlinjerna vad gäller plastfraktioner.
• Använd Upphandlingsmyndighetens stöd för cirkulär upphandling.

Öka fastighetsägarnas materialåtervinning

Ellen Einebrant, vd för Återvinningsindustrierna, berättade att 6 procent av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från avfallsförbränning och hela 90 procent av utsläppen från Sveriges avfallsförbränning kommer från fossil plast.

Bygg- och anläggningssektorn i Sverige använder omkring 260 000 ton plast varje år. Hälften av flödet kommer från förpackningar och emballage.

För att öka materialåtervinningen uppmanade Ellen fastighetsägare och kommuner att

• ställa krav på utökad sortering i fler fraktioner
• ställa krav på högkvalitativ materialåtervinning
• involvera återvinnare i tidigt planeringsskede
• upplåta mark för sortering
• ställa krav på användning av återvunnet material i nyproduktion.

Beställarens roll och möjligheter

Amita Bäcker, senior projektledare inom cirkulär ekonomi och avfallshantering på Sweco, pratade om beställarens roll och möjligheter att driva utvecklingen mot cirkulär plastanvändning i byggsektorn.

Hennes huvudpunkter:

• Kartlägg och mät plastanvändningen – det man mäter och följer upp blir man bra på!
• Kravställ cirkulär plast och hanteringen av plasten – för att förbättra flöden och bidra till efterfrågan på cirkulära produkter.
• Stötta och skapa förutsättningar – dela utmaningarna med entreprenören.
• Driv utvecklingen i branschen – genom samarbeten som inkluderar hela byggplastens värdekedja och sätt i gång att skapa goda exempel!

Det gröna pilotprojektet Pennteckningen

Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba, Hemming Lindell, affärsutvecklingschef på Husab och Nina Neuman, hållbarhetschef på Wiklunds, höll ett av eftermiddagens mest uppskattade föredrag, om det gröna pilotprojekt Pennteckningen.

Projektet är ett exempel på hur dialog och gemensam ambition kan lyfta cirkulariteten i ett byggprojekt. Det fokuserade bland annat på att återvinna material som revs ut, effektivisera transporter och återbruka det som gick.

Hela 47 procent av plasten i projektet återvanns, jämfört med 2,5 procent i ett vanligt byggprojekt (Källa: Naturvårdsverket, 2020).

Att göra gamla golv till nya råvara

Peter Nicander, storkundsansvarig på Tarkett, pratade om företagets vision att göra gamla golv till ny råvara. Vad kan göras i dag? Kravställ och följ upp, återbruksinventera och utmana din leverantör.

Peters utopi är:

• Jungfruligt material är dyrare än återvunnet (då behöver vi skala upp volymen rejält).
• Alla golv i samma fraktion (branschgemensamt system för återvinning post-use).
• Samverkan mellan återbruksinventerarna + rivare + tillverkare.

Den nationella plastsamordningen

Åsa Stenmarck, ansvarig för nationell plastsamordning på Naturvårdsverket, gav en bild av vad som är viktigt ur ett nationellt perspektiv:

• Samla och bygga upp objektiv och faktabaserad kunskap om makro-och mikroplast, sprida kunskap och driva frågor som ökar den hållbara plastanvändningen.

Återvunnen plast i kylskåp

Annika Kühner, hållbarhetsspecialist på Electrolux, visade vad som kan göras med den återvunna plasten – till exempel kylskåp med 70 procents återvunnen plast i innermantelns väggar. Mer än 85 procent av ett kylskåp materialåtervinns och totalt 97 procent av ett kylskåp tas omhand.

Emballage med återvunnen plast

Martin Strååt, grundare och teknisk chef på Novoplast, förklarade att emballage med återvunnen plast kan användas till allt som inte kommer i direkt kontakt med livsmedel.

• Av mjukplast kan man bland annat göra sträckfilm, pallhuvar, påsar, täckfolie, virkestäckning, storsäckar.
• Av hårdplast kan man bland annat göra kabeltrummor, spolar, färgburkar, lastpallar, kantskydd, skivor, mellanlägg.

Sammanfattningsvis var många av talarna rörande överens om att det finns lågt hängande frukter, men om vi ska åstadkomma storskalig förändring behövs dialog och långtgående samarbete genom hela värdekedjan.