Seminarium 20 maj: Så skapar vi ett giftfritt Stockholm

Runt 100 anmälda deltagare fick under mötet möjlighet att både möta politiken och lyssna till inspirerande talare från näringslivet och akademin.

Inledningstalare var Åsa Lindhagen, Stockholms stads miljö- och klimatborgarråd och Anna Hadenius, Stockholms stads miljöchef, som samtalade om stadens ambitioner för ett giftfritt Stockholm.

– Mängden kemikalier i samhället har ökat dramatiskt. Vi i Stockholms stad har ett särskilt fokus på barn och arbetar därför med att få bort så mycket gifter vi kan i våra förskolor, säger Åsa Lindhagen. 

– Ett giftfritt Stockholm är viktigt för stockholmarnas hälsa. Där vill vi särskilt lyfta PFAS, som finns i bland annat dricksvatten. Men vi som kommun kan vi inte göra allt själva, där behöver vi alla hjälpas åt. 

Anna Hadenius, förvaltningschef, berättar om kemikaliecentrum på miljöförvaltningen med många experter som jobbar med stöd inom staden, som ett exempel på stadens egna arbete. 

– Men det är bra att vi kan kroka arm och jobba tillsammans med näringsliv och akademi och att vi kan lära av varandra. 

Kemikaliefloran idag, kemikalier som ska fasas ut och metoder för utfasning

Marlene Ågerstrand är lektor på Institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet, och arbetar med riskbedömningar och hur vi kan göra samhället säkrare.

– Kemikalier används i allt ifrån jordbruket och industrin till läkemedel och kosmetiska produkter. Vi ser dom också i reningsverkens utsläpp till miljön. De har en massa positiva egenskaper men kan också ha negativ påverkan.

– Det vi ser är att det blir mer och mer kemikalier per år och person. Det sker också förskjutningar på var kemikalier tillverkas till länder med sämre kemikalielagstiftning.

Ett exempel på kemikalier med vissa egenskaper som vi inte vill ha är långlivade som PFAS, som tas upp av levande organismer.

– Kemikalierna hamnar till slut i dricksvattnet och det är svårt och dyrt att rena bort. De är giftiga och påverkar hälsan.

Hon säger att vi behöver både minska användningen av farliga kemikalier och minska den totala användningen.

– Vi behöver ha koll på dom vi har, vara transparenta, och byta ut till alternativ.

Hon avslutar med två viktiga budskap:

– Kartlägg användningen av kemikalier, och om det finns ett alternativ använd det.

Design för färre evighetskemikalier

Företaget Marshall utmanar föreställningarna om vad som är möjligt och arbetar med att skapa förståelse hos leverantörer för att minska användningen av farliga kemikalier och speciellt PFAS.

Anna Forsgren är Sustainability Manager på Marshall Group.

– Varför det finns kemikalier i elektroniken är för dess fantastiska egenskaper.

Hon nämner exempel som flamskyddsmedel som finns i plastdelar i produkter, ytskydd som finns kretskort, och kemikalier med viktiga egenskaper för kablar, med mera.

– Vi har gått ut till leverantörer med att vi vill fasa ut PFAS i våra produkter. Vi är oroliga för dess smygande egenskaper på människor hälsa, även i produktionsländer som Kina. 

Några framsteg så här långt är att designa runt för att undvika flamskydd i konstruktionsplast, samt för kretskortsbeläggningar, tejp, kablar samt lim och olja.

Hon säger ja på frågan om det går att fasa ut PFAS ur konsumentelektronik, att alla applikationer så långt har alternativ.

– Men vi behöver lära av varandra för att klara den här utmaningen.

Utfasning av skadliga kemikalier med hjälp av miljömärkning och certifiering

Kinnarps använder miljömärkningar, certifieringar och standarder för att fasa ut miljö- och hälsoskadliga ämnen i sina produkter.

Johanna Ljunggren är Corporate Sustainability Manager på Kinnarps.

– Vi har kemiska produkter i till exempel träprodukter, i textilbearbetningen och i metallprodukter.

– Vi har krav på alla de här produkterna och använder olika miljömärkningar för att kunna ställa krav. Miljömärkningar säkerställer lagkrav och med en märkt produkt vet vi om en uppfyller viktiga kriterier

Kinnarps använder även arbetsmiljöcertifiering som en pådrivande faktor.

– Ett exempel är att vi bytt ut ett snabblim som tidigare krävde medicinska kontroller.

Utmaningen menar hon är att bibehålla kvaliteten, även alternativ måste klara samma höga kvalitet.

– Vår slutsats är att det är viktigt att välja rätt material på rätt plats. Till exempel är ull ett mycket bra alternativ vid vissa användningsområden.

Utfasning genom inköp

Stockholms stad gör inköp för 40 miljarder kronor om året. Det ger stora möjligheter att fasa ut skadliga kemikalier, genom att ställa krav i inköpsprocessen. 

Arne Jamtrot är chef på kemikaliecentrum, Stockholms stad.

– Det gäller att ställa krav från oss i staden. Problemet är  att det tar väldigt lång tid innan en lagstiftning är på plats. Därför behöver vi göra mer än lagstiftning.

Han säger att vi kan börja nu där det är möjligt, göra så mycket som möjligt och så snart som möjligt.

Ett exempel är 2015 års vägledning för Kemikaliesmart förskola för att få bort bisfenol A.

Ett annat exempel som staden arbetat med är köks- och serveringsutrustning, totalt köps 10.000 plasttallrikar in per år. Där har 2,5 ton BPA-plast bytts ut till bisfenolfri plast i plasttallrikar. 

– I staden prioriterar vi olika ämnen och användningsområden som särskilt känsliga grupper, barn, unga och gravida utsätts för.

I staden finns också Chemsoft som är stadens system för kemikaliehantering.

– En giftfri miljö är både mål och karta. Den ger en bild av problemet och vart vi är på väg.