Klimatpaktens konferens 2015 - Cirkulär ekonomi – framtiden för en fortsatt köpfest?

- Vi lever redan i klimatförändringarnas tid men vi har kunskapen att sänka utsläppen. Med de orden inledde Katarina Luhr 2015 års klimatpaktskonferens.

Med över 300 deltagare anmälda som samlats i Blå Hallen i Stadshuset var det i år publikrekord för klimatpaktskonferensen. Klimatpakten har nu också över 200 medlemmar.

- Det är fantastiskt att se att så många företag och organisationer har lovat att sänka sina klimatutsläpp. Det vi gör i Stockholm påverkar vad som sker i resten av världen.

Tema för årets konferens cirkulär ekonomi

Konferensens innehåll belyste hur Stockholm stad vill vara delaktiga i att uppmuntra företag att ställa om från en linjär till cirkulär tillverkningsmodell, där material och produkter återanvänds, återtillverkas och återvinns.

- Vi har tekniken, kunskapen och medlen för att för minska vår klimatpåverkan, men vi har bråttom. Men allt förändringsarbete måste göras tillsammans och även vi behöver öka takten i klimatarbetet.

I Stockholm tas nu fram en Färdplan för en fossilbränslefri stad 2040 och en klimatstrategi till 2020 för att nå målet 2,3 ton växthusgaser per stockholmare.

Katarina Luhr utmanade slutligen företagen att öka sina ambitioner med nya Klimatpakten plus.

Från innovation till verklighet

Under rubriken Från innovation till verklighet diskuterade företag verksamma inom cirkulär ekonomi hur stad, näringsliv och akademi kan samverka för att fler företag ska implementera cirkulärekonomiska affärsmodeller.

Cradlenet, som är ett nätverk inom cirkulär ekonomi med ett 100-tal medlemmar, ser många affärsmöjligheter inom cirkulärekonomi och nu börjar investerare intressera sig. Ett exempel är textilbranschen som kommit lite längre och blivit en katalysator för resten av branschen.

Ecoprofits arbetar med att göra företag lönsamma inom cirkulär ekonomi. Deras erfarenhet är att det är viktigt att göra rätt från början för att det ska gå lättare att lyckas med sitt företag.

Interface gör textila golvplattor med stort fokus på hållbarhet. Deras utmaning är att aldrig bli färdiga, att ständigt fortsätta med att utveckla tekniken.

Företaget Re:newcell, som startade som ett forskningsprojekt på KTH, är ett exempel på hur teknisk forskning kan omsättas i praktiken, då affärsidén är att omvandla gammal cellulosafiber till nya textilfiber.

Reduce, reuse, recycle

Stormie Poodle, Torstensson art, Recycla och HA Andersson Recycling är fyra företag som har som affärsidé att tillverka produkter av andras avfall eller förmedla avfallet för återvinning.

Stormie Poodle arbetar med att förvandla förbrukade handdukar från hotell till högkvalitativa barnkläder. Inom företagets affärsområde finns bara möjligheter, och det är förvånande hur mycket fantastiskt fin textil som finns att återanvända bara från hotellverksamheten.

Torstenssons art gör klimatsmart design av återvunnet material, där materialens proveniens är det som gör produkten unik. Utmaningen är att hitta materialströmmarna.

Längst erfarenhet har Hans Andersson Recycling som har arbetat med materialåtervinning i 70 år, men att det först nu börjar komma en alltmer medveten marknad.

Recyclas, som arbetar med återvinning, erfarenhet är att det kan tyckas lätt att hitta en lösning, men som kanske inte alltid är den rätta.

Miljönären som är en del av Stockholm Vattens miljöarbete erbjuder Miljönär-vänlig, som är en ny miljömärkning.

Stockholms stad tar ledningen för en hållbar stad

Ingela Lindh (biträdande stadsdirektör) och Gunnar Björkman (Stockholms stads innovationsdirektör) berättade om hur Stockholm satsar på samverkan, som behövs för att nå de långsiktiga miljömål staden satt upp genom t.ex. upphandlingar.

Ingela Lindh konstaterade att Stockholms stad är en stor organsation och därmed har många verktyg, staden är till exempel en stor upphandlare. Fokus ska ligga på hög kvalitet i luft, vatten och natur, och att det nu tas fram en plan för klimatmålen. Ett nytt miljöprogram tas också fram inom staden och där efterlyser staden hjälp från akademi och företag för att lösa alla miljöutmaningar.

Gunnar Björkman som helt nyligen tillsattes som Stockholms första och enda innovationsdirektör är ett exempel på hur staden ska kunna arbeta närmare akademin. En stor del av hans arbete bedrivs i samarbete med KTH.

Avslutning och hemläxa

Katarina Luhr tillsammans med dagens moderator Jessica Cederberg Wodmar sammanfattade dagens diskussioner med två ord: både grönt och smart. Mycket av det vi köper idag kommer inte att vara på samma sätt i framtiden. Vi kommer att se en förändrad och en bättre köpfest.

Avslutningsvis gav Katarina Luhr företagen en hemläxa:
- Gå nu hem och fundera på vad ert nästa steg blir i ert arbete med cirkulär ekonomi.

Uppdaterad