Tema Innovation och digitalisering

Måste man slå hål på saker för att göra dem hållbara?

Alla som sitter här inne har ett starkt klimatengagemang och alla har vi väl någon gång frågat oss vart vi är på väg. Månad efter månad får vi höra att det blir varmare och klimatförändringarna börjar både synas och märkas. Uppvärmningen går fortare än vi tror och vi har alla ett ansvar. Om inte vi gör något vem gör något då?

Med de orden inledde Katarina Luhr, miljöborgarråd, årets konferens. Klimatpakten består nu av fler än 200 företag och syftet med dagen är bland annat att vara en Klimatpaktens arenor för inspiration och utveckling.

Hon berättade också vad vi i Stockholms stad gjort sedan förra årets Klimatpaktskonferens:

  • Inrättat en klimatenhet som ska samordna hela stadens klimatarbete och leds av en ny klimatchef: Björn Hugosson
  • Klimatmiljarden
  • Remiss om fossilbränslefritt Stockholm 2040
  • Stockholms egna bolag har minskat sin energiförbrukning med 11 % - en uppskattad besparing på 420 miljoner kronors besparing under fyra års tid
  • Klimatpakten Plus har bildats – 12 företag har anslutit sig (Katarina räknar upp alla anslutna företag)

Temat för dagens konferens: Innovation

– Grön innovation har gett Stockholm en ledande position i världen. Men, vi är inte nöjda. Vi behöver bättre, enklare och billigare teknik för att göra världen mer hållbar, sade Katarina Luhr och uppmanade publiken att bryta gamla tankesätt:
– Vi måste bryta sönder gamla idéer för att skapa nya.

Digitalisering som ger hållbarhet

  • Stefan Karlsson, enhetschef (IT), Stockholms stad
  • Torbjörn Lundahl, Program Manager, Ericsson
  • Ulf Troedsson, vd, Siemens Sverige

Stockholms stads vision är att bli Världens smartaste stad 2040. Stefan Karlsson tror att vi kan nå dit tidigare:

– Utvecklingen går otroligt fort och det händer saker nu som vi inte kunde göra för 10 år sedan. I dag har vi helt nya möjligheter. I och med Internet of Things, Big Data, Molnet, vilket skapar enorma mängder information som kan delas.

– Staden har tagit fram strategin för att bli världens smartaste stad bland annat tillsammans med medborgarna och akademin. 200 verksamhetsprojekt är på gång för att skapa en smart stad. Av dem siktar 50 siktar direkt på ekologiskt och hållbart, till exempel smart sophantering, smarta lösningar för att styra trafikflöden och undvika trafikstockningar.

På Ericsson har man arbetat med digitaliseringen i 10 år (bland annat med Digital Demo). För Torbjörn Lundahl är trenden digitalisering som möjliggörare för ett hållbart samhälle tydlig. Genom smart användning kan vi sänka utsläppen med 15 procent. Enligt honom bidrar ICT (Information Communication Technology) till en bättre planet. ICT står för mindre än 2 procent av utsläppen.

Även Siemens jobbar med att optimera resandet, genom att skapa ett sömlöst transportsystem. Till exempel att kunderna ska kunna köpa en biljett för alla transportslag eller köper tågresan per kilometer. En av de starkaste trenderna Ulf Troedsson ser framöver är elektrifieringen. Enligt Troedsson kommer bussen fem gånger som långt om man elektrifierar i stället för att använda biogas.

Vad kan Ericsson och Stockholms stad göra tillsammans för att nå vision 2040?

Bland annat finns stora möjligheter till samverkan för att skapa och testa transportlösningar där alla stadens transporter kopplas ihop till en enda upplevelse, vilket förenklar för användarna. Ett par exempel är uppkopplade hållplatser och dynamiska tidtabeller.

Hur planerar vi i staden för att vi ska bli världens smartaste stad 2040?

Stockholm är redan i dag attraktivt för storföretag. Vårt utbyggda fibernät gör att vi ligger före andra städer. Nyckelordet för att nå vision 2040 är samverkan både utanför och inom staden. Stefan Carlsson berättar att det finns ett strategibeslut i staden för att bryta upp organisatoriska stuprör och gamla processer. Hela strukturen måste byggas om för att klara digitaliseringen. Siemens tror också att energieffektivisering är en trend vi kommer se ännu mer av. I Sverige ligger vi långt fram, men kan bli ännu bättre. Regler försvårar, vi borde titta mer på mål och vart vi vill komma för att saker ska hända snabbare.

Interaktiva konstruktioner, betong eller trä,

  • Kenneth Wilén, vd, Folkhem
  • Larisa Strömberg, development coordinator, NCC
  • Örjan Lönngren, projektledare, Stockholms stad

Byggsektorn står för 17% av Sveriges koldioxidutsläpp – vilket motsvarar personbilstrafiken.

NCC jobbar mycket med klimatfrågan bland annat på grund av att flera offentliga beställare ställer mycket högre krav. Även byggsektorn behöver förnya sina affärsmodeller och starta nya samarbeten. Ett problem som gör det svårt att bryta gamla mönster är att våra tjänster fortfarande upphandlas efter pris. Förbättringar har dock skett när det gäller upphandling.

Folkhem ser ett enormt behov av nya bostäder i Stockholm, vilket skapar nya möjligheter att göra skillnad. Bygg i trä!, tycker Kenneth Wilén: Det går 50 procent fortare att bygga i trä och flyttar arbetskraft till glesbygd. Varje bostad i massivt trä sparar 15 ton koldioxid.

Örjan Lönngren, Stockholms stad, ska lämna in stadens svar till Miljömålsberedningen.
– Vi är imponerade av utredningen. Ledordet i utredningen, är precis som vi varit inne på tidigare under eftermiddagen, samarbete. Till exempel säger man att Sverige måste bli föregångsland och för det krävs samarbete. Utredningen föreslår ökat stöd till innovativa företag, främjande av biobaserade material, att vi måste se över planering och byggande – byggregler måste anpassas till klimatsmart byggande.

Hur kan vi bli fossilfria när vi bygger så mycket?

Bra samarbeten med byggföretagen och noga analyser av det vi bygger i dag, även om det finns problem med LCA-analyser för byggsektorn. Det måste finnas rättvisa krav och att alla byggare använder samma grundvärde/samma snurra.

Alla i panelen ger avslutningsvis exempel på nya affärsmodeller:

NCC: Internt tittar vi på förbättring av produkter, till exempel olika betongsorter. När vi renoverade Årstabron använde vi ny teknik för att göra smartare betong och minskade klimatutsläppen med 50 procent. Svårt att klimateffektivisera med schabloner, behövs säkra och jämförbara siffror.

Folkhem: Önskar att framtidens affärsmodeller fördelar risken bättre. I dag tar köparen i slutänden hela risken (hela kostnaden). Kan vi hitta en affärsmodell där vi hanterar risken tillsammans. Kan till exempel staden gå in och ta mer risk?

Innovativa samarbeten för att nå miljömålen i Norra Djurgårdsstaden

  • Mats Nissling, projektchef, Bonava Sverige
  • Christina Salmhofer, miljösamordnare, Stockholms stad
  • Petra Dalunde, t f vd, Kista Science City

I Norra Djurgårdsstaden kopplas transporter, energi och grönstruktur ihop för att skapa en attraktiv stadsdel, men också stadsdelen med övriga staden. De som medverkar i projektet NDS har som uppdrag att i sina egna organisationer driva frågor vidare och sprida kunskap och erfarenheter.

Mats Nissling: Nya delar av fastighetsbranschen håller på att utvecklas, till exempel teknikinnehållet i byggnader. Ett exempel är Stora Sjöfallet i NDS, byggnader med stort teknikinnehåll med lösningar för att sänka energibehovet: Solceller, värmeväxlare från avlopp, nya lösningar för uppvärmning. Lösningarna skapar bekvämlighet och trygghet och är hållbara över tiden.

När det gäller samverkan arbetade vi med Kompetensforum som är ett samarbete för att höja kompetens inom byggande. För att höja kompetensen gick byggare, folk från staden med flera på föreläsningar i olika specifika frågor.

Kristina håller med om att gemensamt lärande är viktigt och att hitta gemensamma forum för hållbara lösningar. När byggherrar säger: ”Det går inte” måste vi fortsätta ställa höga krav och prata om: Hur kan vi nå dit tillsammans? Och ge varandra återkoppling.

Petra Dalunde, Kista Science City Urban ICT Arena: Vi gör projekt i urban miljö och visar upp lösningarna på ett smart och enkelt sätt. Nyckelord för projekt vi gör tillsammans: ”not boring” och ”win-win-win”. Med sig på scenen har Petra sin 5G-uppkopplade cykel som symboliserar demokratisering av open data. Alla medborgare skulle kunna samla in data genom 5G-uppkopplade fordon..
- Jag tror att det kommer en framtid där vi cyklar omkring med sensorer. Staden skulle kunna dra nytta av medborgarna för att samla in data. Samla redaktörer utifrån de problem man vill lösa helt enkelt.

Exempel runt borden på innovativa samarbeten:

  • Måltidsoptimering – minskar utsläppen med 3000 ton emissioner/år
  • Freelway – samverkar transporter av gods och personal med hjälp av app
  • SEB – innovation lab – husvisning med hjälp av virtual reality
  • Territorium – stora problem med trafikköer ledde till en vision för Mälaröarna. Skanska, Aberdeen, Vattenbussen, Skanska med flera samverkar kring ”Visionen om Mälaröarna 2050”. Har skapat en berättelse, sagan om Mälaröarna (fossilfria berättelser) för att visualisera hur framtiden skulle kunna se ut.

Innovativa grönstrukturer och ekosystemtjänster

  • Kristina Wikberger, projektledare, Stockholms stad
  • Jan Wijkmark, hållbarhetskonsult, White
  • Daniel Larsson, landskapsarkitekt, WSP

Hur kan vi synliggöra ekosystemtjänster? Naturen är viktig som kuliss vid bostadsbyggande. Men, vi kan lära oss se att det finns så mycket mer i naturen och att den gör smarta lösningar. Då är visualisering viktig.. Med hjälp av bilder kan vi lyfta fram naturens tjänster så att vi blir medvetna om dem.

Viktigt att synliggöra vinsten av ekosystemtjänster, vilket inte bara handlar inte om vinster i pengar. Ett exempel är hur viktiga grönytor är för att ta hand om betydande mängder dagvatten vid kraftiga regn. Vi måste lyfta fram multifunktionella platser, gräsplätten till exempel – en multifunktionell tjänst med dolda värden.

Jan Wijkmark: Det är bra att sätta ekonomiska värden på saker. Grönytor ger oerhört stora värden – när vi inte sätter pengar på det missar vi stora värden.

Kristina Wikberger håller med om att det är viktigt att sätta ekonomiska värden på gröna ytor: Byggherrar har svårt att se varför de ska investera i grönska. Då behöver vi en nyttokalkyl som visar både ekonomiska och andra samhällsekonomiska värden, till exempel hälsa eller hur mycket dagvatten vi kan fördröja (tänkt till exempel på översvämningarna i Malmö 2014).

Vilka knep har ni för att lyfta fram naturen i era projekt?

  • Ekonomiska fakta
  • Tunga argument – vara påläst, så att grönytefaktorn inte kan viftas bort
  • Kommunikation viktig!
  • Sprida erfarenheter, visualisera
  • Slå hål på myter

Hur ser framtiden för ekosystemtjänster ut?

Ser bra ut i Stockholm, Stockholm har lång tradition av grönt. Precis som vi ligger långt framme när det gäller innovationer ligger vi också långt framme när det gäller ekosystemtjänster. Det är viktigt att visa upp vi byggt tätt och grönt, till exempel i NDS.

Det finns en elefant i rummet, bilarna, som tar upp en så stort del av gatumarken. Många undersökningar visar att bilarna upptar 50 procent av stadens yta. Samtidigt är bilen det minst effektiva sättet att ta sig fram och dessutom orsakar de buller och luftföroreningar.

Rymdteknik, design och hållbarhet – hur hänger det ihop?

  • Cecilia Hertz, grundare och vd, Umbilical Design

Situationen i en rymdkapsel var en inspirationskälla när Cecilia startade sitt företag. Hur kan de kunskaperna vara till nytta på jorden?

– De flesta kanske inte kopplar ihop hållbarhet med rymden, men finns paralleller till hur vi kan leva på mars och hur vi kan använda rymdteknik på jorden. Att vi fick Globe Award 2008 blev starten på projektet Down to Earth – rymdforskningen ska ner till jorden och skapa värde.

Cecilia berättar att hon varit på många middagar i Blå Hallen, men aldrig fått visa upp några underkläder, så nu passar hon på. Hon håller upp ett par kalsonger som används som skyddskläder i stålindustrin. Plagget är ett exempel på hur material som används i rymden kan användas på jorden. Kalsongerna är gjorda av biologiskt nedbrytbara fibrer och tål 300 grader Celsius.

Vi har mycket att lära av rymden. Till exempel nya perspektiv på yta. I rymden får alla ytor samma värden i volym. Man kan till exempel ha sängen i taket. Inte så applicerbart för en arkitekt här hemma kanske, men däremot hur man får plats med mycket på små ytor är användbart i utveckling av framtidens boende och lastbilshytter till exempel (samarbete med Scania)

- Vi vill nå ut stort och brett med rymdteknologier och jobbar därför mycket i samverkansprojekt. Det är viktigt för oss att samarbeta med företag som vågar testa det nya.

Uppdaterad