Klimatpaktens konferens 2018 – Mat, shopping och trender

Samma dag som årets klimatpaktskonferens, släppte IPCC en ny alarmerande klimatrapport – världens koldioxidutsläpp måste halveras till 2030 för att nå målet om max 1,5 grads ökning av temperaturen.

I rapporten drar FN:s klimatpanel slutsatsen att det krävs inte bara stora utsläppsminskningar utan även att stora mängder koldioxid tas bort ur atmosfären.

Konferensen präglades av rapportens allvar, men här fanns också många idéer och diskussioner om lösningar och vägar framåt.

– Vi har kort tid att vända utvecklingen, säger miljöborgarrådet Katarina Luhr. Det finns därför ett stort behov av att inspirera varandra och plocka upp de goda exemplen. Det är upp till oss, kommuner tillsammans med företagen, att lösa det här. Vi i Stockholms stad har minskat utsläppen sedan 1990 och är nu nere på 2,3 ton, och jag ser er företag som en oerhört stor inspirationskälla.

Mat, shopping och transporter

I år är fokus för konferensen mat, shopping och resor. Roliga saker som kan göras på nya och mer klimatsmarta sätt, där många klimatpaktsmedlemmar sitter inne på lösningarna.

Transporter på klimatsmarta sätt

– Transporter på ett klimatsmart sätt är en enorm utmaning där alla måste med och omställningen krävs på alla nivåer. Transporterna står för cirka hälften av Stockholms utsläpp idag. För det krävs en palett av åtgärder. Vi pratar inte om en utan kanske tusen olika beslut.

Mattias Höjer är professor i miljöstrategisk analys och framtidsstudier på KTH:
– I städer har vi störst möjlighet att leva resurseffektivt. Vi  behöver inte transportera oss och vi behöver inte så stora lokaler och bostäder. Därför är det rimligt att sätta särskilt fokus här.

Han menar att fyra faktorer kan minska klimatpåverkan från transporter:

  • Påverkan per fordonskilometer beroende på storlek på fordon och energikälla
  • Fler personer och mer gods i varje fordon
  • Kortare och färre resor och transporter
  • Mindre och effektivare infrastruktur

Mattias Höjer vill sätta fokus på Stockholm som en smart och levande stad med bra telekommunikationsförmåga och med människor som cyklar eller rör sig i staden till fots.
– Stockholm behöver skaffa sig en strategi för att optimera resursanvändningen och digitalisera för miljön.

Efter Mattias Höjers inledning presenterade Tesla Club,Telia och Sunfleet olika förslag på lösningar, som bland annat handlade om att företagen bör ändra sina resepolicies till mötespolicies och att vi går från att äga till att dela på fordonen.

Mat på klimatsmarta sätt

Ekokocken Carola Magnusson är kokboksförfattare och vd för Carolas eko. Hennes vision är gröna hållbara måltider för framtiden och restauranger på gemensam ekologisk plattform.
– Jag driver bland annat Stora skuggans värdshus, som är en restaurang där vi tar vara på nära resurser och arbetar med råvaror i säsong.

Hon menar att vi behöver börja ändra våra beteenden när vi handlar.
– Ett bra exempel på ett klimatsmart livsmedel som nu har höjts i status är grönkål. Kycklingfötter är ett annat exempel som jag nu börjat arbeta med i en av mina restauranger.

– Viktigt är också att vi vårda och förvaltar våra tre skafferier havet, ängarna och skogen så vi även har mat i framtiden..

Carola Magnusson har skrivit klimatkokboken Det smarta i köket som getts ut av Stockholms stad, och som finns att ladda ner gratis på Stockholms stads webb. Den innehåller massor med inte bara klimatsmarta recept utan också tips på en mer klimatsmart kost.

Klimatkokboken Det smarta köket

De tre klimatpaktsföretagen Smaka på Stockholm och Sweden Foodtech, Enkla kassen och Max Burgers säger i sin presentation att de vill utmana både kockarna till att laga framtidens mat med bland annat fokus på foodtech och konsumenterna att äta mer växtbaserat både hemma och på restaurang.

Klimatsmart shopping och livsstil

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är omkring 11 ton per person och år.

Karin Bradley är universitetslektor på KTH och forskar om hållbar konsumtion, delningsekonomi och stadsutveckling. Hon inleder med att prata om det hon kallar elefanten i rummet, de konsumtionsbaserade utsläppen som sker utomlands.
– De traditionella strategierna med information, uppmuntran och ekonomiska incitament räcker inte här, utan för att minska konsumtionsvolymen behöver vi en ny infrastruktur i städerna för delande och skapande.

Även här har Klimatpaktsföretagen Torstensson Art & Design, Hygglo och Electrolux många förslag på lösningar. Utmaningen är att vår attityd till konsumtion behöver ändras för att vi ska börja bli fler som delar prylar med varandra, men också förstår hur vi ska använda den nya tekniken för att till exempel kunna utnyttja våra vitvaror i hemmet optimalt för att minska vår klimatpåverkan. Det ska vara lätt att göra rätt.

Uppdaterad