Talare på Klimatpaktens konferens
Isabelle Axelsson, FridaysForFuture, presenterar 2040 års nyheter. I bakgrunden moderatorna Katarina Luhr, miljö- och klimatborgarråd, och Madeleine Westin, meteorolog.

How on Earth ska vi klara oss ur klimatkrisen?

Med ovanligt många – över 300 – anmälda drog årets upplaga av Klimatpaktskonferensen igång med det något ödesmättade temat How on Earth ska vi klara klimatkrisen.

Katarina Luhr, Stockholms miljö- och klimatborgarråd, inledde med att konstatera att det råder ett starkt intresse och en stark oro för vad som händer med klimatet.
– Man kräver mycket mer och det är inspirerande för oss politiker. På senaste C40-mötet deklarerade vi därför klimatnödläge. Under dagens konferens ska vi prata om vad som händer om vi inte jobbar fortare. 

Madeleine Westin, meteorolog och dagens moderator, presenterade en väderprognos för år 2040 med extremt väder: Veckolånga 40-gradiga värmeböljor, svår torka och svåra skogsbränder, starka åskoväder och tromber. 
– Kommer det verkligen bli så illa? Det är inte säkert, det här är bara ett exempel. Det är många parameterar som spelar roll. Men vi kommer få perioder med extremväder och vi vet i alla fall vad det beror på,  vårt sätt att leva, konsumera och producera.

Kunskap är källan till att man kan tycka, känna och engagera sig. Hur bråttom har vi ? Bråttom!

Isabelle Axelsson, student, FridaysForFuture presenterade Nyheterna för 2040 och målar upp en nära dystopisk bild. Bland annat beskrivs konsekvenserna efter de stora skyfallen: Regnvatten i kulvertar, elen är borta,  tunnelbanan är hårt drabbad. Bränder och tältläger. Vattenbrist i Skåne med livsmedelskris. Barriärer i skärgården för att minska risken för översvämningar.
– Jag försöker att inte tänka för mycket på framtiden men jag är arg och ledsen. Det påverkar halva mitt liv och framtida generationer. Klimatångest och rädsla är otroligt vanligt. Det är naivt att säga till barnen att inte behöva vara rädda. Vi demonstrerar för att vi vet att vi kan göra något.

Det här är större än oss det är större än dig , det påverkar hela världen. Det handlar inte om en tillfällig ekonomisk vinst eller att äta en bra sak utan framtiden för miljarder.

Sacha Stolp, Director of innovation for Future Proof Assets, City of Amsterdam presenterade på videolänk Amsterdams perspektiv, en stad som redan ser konsekvenserna av klimatförändringarna. Innerstaden drabbas av extrema regn med höga vattennivåer och effekterna av stigande havsnivåer, i kombination med extremt höga sommartemperatuer.
– Effekten har varit mer chockerande än väntat. Är företag och organisationer redo för det här vädret?  Vi måste fundra på hur vi kan lösa det här tillsammans. Mitt bästa råd för företagen är att redan nu fundera på hur ni kan ändra arbetssättet för att ta fram innovationer för att möta den framtida efterfrågan i ett förändrat klimat.

Katarina Luhr:
I Stockholm kommer översvämningar bli vanligare i framtiden. Därför har vi gjort en skyfallskarta i Stockholm. Även om en sommar inte gör klimatförändringar kommer extremerna bli vanligare och vanligare. Vilken är den största utmaningen i Stockholm: Trafiken och transporterna är den stora utsläppskällan där vi ser samma utsläppsnivåer idag som 1990, Utanför vår "ostkupa" har vi vår konsumtion som också behöver minska. 

Jon Khoo, Regional Sustainability Manager, Interface berättar om Interface, ett företag inom golvbranschen med en grundidé om hållbar utvecklng. I processen finns förnybar energi, biobaserade material och minskat klimatavtryck.
– Nu utvecklar vi vår affär mot en klimatpositiv produktion. Vi menar att det har betydelse vem du är och hur du agerar.

Carina Håkansson VD Skogsindustrierna och Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen, diskuterade i ett gemensamt samtal om skogen som en del av lösningen
– Skogen kan ersätta diesel, plast och flygfotogen, vara kolsänka, och användas i byggandet. Nu när vi står inför enorma utmaningar är skogens klimatnytta viktig. Idag avverkar vi mindre än vad det växer. Om vi kan öka produkter producerade av skogsråvara så ser vi stora positiva klimateffekter. Jag säger inte att vi ska ta det lugnt även om skogen fixar det här. Budskapet är att vi kan göra smarta val och använda mer av skogens produkter.

– Skogen är också så mycket mer än skogsnäringen. Allt som också finns bland träden. Skogen levererar många ekosystemtjänster, förutom timmer och råvara också naturupplevelser, kollagring, och bidrag till biologiska mångfalden. För att inte glömma förmågan att ta upp koldioxid. Att bevara skogen som ett friskt ekosystem är därför mycket viktigt. Vi måste bibehålla och stärka skogens ekosystem och rusta skogen för klimatförändringar. Skogen är trorts allt ändlig. 

Erik Dahlén, ansvarig för Forskning och Utveckling på Stockholm Exergi höll en föredragning om hur vi kan producera energi med positiv klimatpåverkan och om planerna på att fånga in växthusgaser och stoppa ner dem under jorden.
–  Minusutsläpp är helt avgörande i klimatarbetet så därför ser vi positivt på det här, så fort mänskligheten bestämt sig för att lyckas med något så gör man det.
Carbon capture storage - vi  använder gammal teknik för att istället för att skicka ut koldioxiden så lagras den i marken. Vi har en testanläggning för att testa att tekniken fungerar.
- En viktig fråga är finansiering. Vi anser att det ska kosta att släppa ut, det ska inte kosta om man inte släpper ut, om man städar efter andra bör det också finnas möjlighet att tjäna på det. Men redan nu går det att börja köpa biokol – som är koldioxid med minusutläpp.

Karin Nyberg, Management Consultant & Head of Sustainability, Cartina bidrar med en snabbt trendspaning om hur framtiden ser ut och på vilket sätt den digitala utvecklingen kan bidra till att lösa stora utmaningar. 
– Vi ser just nu att världen blir allt mindre och tiden knappare med globala megatrender och accelerande urbanisering tillsammans med en demografisk förändring där vi blir allt äldre. Vi ser ett maktskifte från väst till öst. Tekniska genombrott som innovation och digitalisering  ändrar på vårt beteende, vi kommunicerar via sociala medier, vi swishar, vi lyssnar på spotify, vi får allt mer röststyrning. Konsekvenserna av detta behöver vi prata mer om. 

Klimatförändringarna påverkar både trenderna och kommande generationer. Vi måste formulera och visualisera vägen framåt. Vi måste tro på riktigt på att det går att ha ett bra liv inom den planetära gränserna. 

Daniel Parianos, miljöansvarig, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) beskriver arbetet med att anpassa en växande stad till ett förändrat klimat. 
– Hur hanterar staden extremväder som skyfall och skiftande temperaturer? Vi är en av Sveriges största fastighetsägare med 200 skolor och 400 förskolor. Vårt uppdrag är att identifiera risker för fastigheter med översvämningar. Vi kan se en högre risk i framtiden med höjning av Mälaren, Magelungen, Bällstaån och Östersjön. I vår handlingsplan har vi identiiferat och utformat olika sårbara punkter.

Örjan Lönngren, senior rådgivare på miljöförvaltningen, presenterar vad en klimatbudget är. 
- Vi kan inte tänka som en ekonom eftersom  vi bara har utgifter och inga inkomster. När vi räknar ut en klimatbudet utgår vi från det stora perspektivet - planeten jordens klimatbudget - för att till slut landa på den enskilde stockholmaren. Fördelningen ska också vara rättvis, därför har världens länder delats in i tre olika nivåer. För stockholmaren har vi kommit fram till siffran 1,5 ton per person för att nå 1,5-gradersmålet 2040.
– Vi börjar med att inventera de stora posterna, våra tio största utsläppsbitar som mat, byggande och flygresor. Slutligen är uppföljningen mycket viktig.

Bilder från konferensen

Utställare

  • Ahlqvist & Almqvist Arkitekter AB
  • Artister för miljön (Sleepwell AB)
  • Cykelfabriken
  • Djurgårdens Ekolyx
  • E.ON
  • Foodloopz Sweden AB
  • FridaysForFuture
  • Hållbar Utveckling Sverige AB
  • Interface Sverige AB
  • Kadunk
  • Klimatsmarta stockholmare, Miljöförvaltningen
  • Liljemark consulting
  • Matakuten Gävle
  • MoveByBike
  • Office Recycling Technology AB
  • Qualifare consulting AB
  • Refurn AB
  • Reprofit
  • SmartaVal AB
  • Solvatten
  • Sthlm Bike CK
  • Stockholm Vatten och Avfall
  • Sånga Säby Hotell o Konferens AB
  • Tretum AB
  • Tricorona Climate Partner
  • Uson Miljöteknik AB
  • Waren International AB
  • ÅF Pöyry

Om talarna

Katarina Luhr, Stockholms stads miljö- och klimatborgarråd
Politiker med inriktning på hållbarhetsfrågor och sedan 2014 ansvarig för Stockholms klimatpakt. Odförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden och ledamot i Stockholms kommunfullmäktige. Ubildad apotekare vid Uppsala universitet, doktorsexamen i neurovetenskap och forskat vid Karolinska institutet inriktning prionsjukdomar.

Madeleine Westin, moderator, meteorolog och klimatjournalist
Meteorolog på TV4. Har också varit programledare för TV-serierna Mera Väder och Kasta Loss på TV4 Plus och för Sommarvädret, en serie om klimatpåverkan på det svenska kustlandskapet. Har tidigare arbetat för Flygvapnet på Västgöta och Upplands flygflottilj samt inom Marinen vid Berga helikopterflygplats.

Isabelle Axelsson, student, FridaysForFuture
Läser kandidatprogrammet i kulturgeografi: samhälle, miljö och globala processer på Stockholms universitet. Hon anslöt sig till FridaysForFuture och började skolstrejka för klimatet i december. FridaysForFuture är en ungdomsledd gräsrotsrörelse som startade med Greta Thunberg i augusti 2018, som strejkar från skolan för planetens framtid varje fredag tills Sveriges regering följer en plan som försäkrar rättvisa. 

Erik Dahlén, R&D Manager Process Technologies, Stockholm Exergi AB
Leder forsknings- och utvecklingsverksamheten inom Stockholm Exergi, med fokus på klimat, resurseffektivitet, giftfri miljö samt att säkerställa trygga och ekonomiskt hållbara leveranser.

Carina Håkansson, VD, Skogsindustrierna
Leder Skogsindustriernas arbete med visionen att driva tillväxt i världens bioekonomi. Driver på för en nationell strategi för bioekonomi, ett uppdrag som riksdagen nu har gett till regeringen. Också ordförande för ACSFI, rådgivande för arbetet med hållbart skogsbruk, samt ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och Kungliga Skogs- och Landsbygdsakademin.

Karin Nyberg, Management Consultant & Head of Sustainability, Cartina AB
Konsult och intraprenör som hjälper verksamheter koppla ihop digital och hållbar transformation i affärsutvecklingen. Leder hållbarhetsarbetet på konsultbyrån Cartina AB och är styrelseordförande Young Sustainability Professionals. 2018 blev hon utsedd till Hållbarhetstalang av Aktuell Hållbarhet för sin tidigare roll på Sustainergies.

Jon Khoo, Regional Sustainability Manager, Interface
Regional Sustainability Manager with focus on sustainability. Former career as a City lawyer, joined the company to tackle the global challenges of marine plastics and climate change. Interface is a member of NextWave, a collaborative initative with corporates, scientists and NGOs about integrating ocean-bound plastics to products. 2018 he was listed by Onalytica at No. #21, a list of plastic pollution influencers on social media.

Örjan Lönngren, projektledare, miljöförvaltningen Stockholms stad
Arbetar med energi och klimatfrågor på miljöförvaltningen i Stockholms stad. Under de senaste tio åren har Örjan medverkat vid framtagande av stadens miljöprogram och klimathandlingsplaner. Arbetar även med energifrågor inom bebyggelse samt klimatpåverkan av husbyggande.

Daniel Parianos, miljöansvarig, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB)
Arbetar med verksamhetsutveckling inom miljöområdet på SISAB och tillsammans med Stockholms stads byggande bolag för ett effektivt och handlingskraftigt miljöarbete. Har studerat hållbart företagande på Handelshögskolan i Göteborg och bebyggelsens miljöpåverkan på KTH. Daniel har arbetat på SISAB sedan 2015.

Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
Leder Sveriges största miljöorgansation, Naturskyddsföreningen, som har lokalföreningar i nästan varje svensk kommun. Också vice ordförande i European Environmental Bureau, EEB, vars medlemsorganisationer samlar 30 miljoner européer. Agronom med över tjugo års erfarenhet av arbete inom svensk och internationell miljörörelse.

Sacha Stolp, Director of innovation for Future Proof Assets, City of Amsterdam
As Director of Innovation it is her task to prepare the existing city and her assignment to the consequences of climate change, energy and raw material transition and the on-going development of smart city. The “Mediator of Innovation” is a process role she developed to help regular projects in adapting and accepting uncertainty and innovation in their assignment. She studied economics at the University of Amsterdam.

Uppdaterad