- Företagsservice
- Hitta och utveckla kompetens
- Integrationspakten
- Integrationspaktens medlemmar
- Serviceassistent – en väg från utanförskap till ett inkluderande arbetsliv
Serviceassistent – en väg från utanförskap till ett inkluderande arbetsliv
Serviceassistent är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som erbjuder ett anpassat och tidsbegränsat arbete inom staden och skapar en alternativ karriärväg för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa.
Det är också ett sätt för staden att bredda sin rekrytering och hitta nya kompetenta medarbetare. Möt Daniel som under många år stod utanför arbetsmarknaden och som idag arbetar som assisterande utvecklingssamordnare på arbetsmarknadsförvaltningen.
Ett arbete ger delaktighet och goda livsvillkor
Rätten till och möjligheten att få ett arbete är avgörande för goda livsvillkor och ett inkluderande och delaktigt liv. Men för personer med funktionsnedsättning är det ofta svårare att ta sig in på arbetsmarknaden vilket leder till ett stort lidande för den enskilde och höga kostnader för samhället.
Enheten Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, FOP, är en del av arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet med uppgift att stötta personer som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan att få och behålla ett arbete.
Många av dem som enheten möter går ut i arbete inom det privata näringslivet, men kan också erbjudas en anställning som Serviceassistent inom någon av stadens verksamheter - ett anpassat och avgränsat arbete i upp till två år där staden står för hela lönekostnaden.
Tjänsten är ett så kallat Stockholmsjobb, en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för personer som av olika anledningar har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Serviceassistent – en alternativ karriärväg mot ett inkluderande arbetsliv
Lars Ahlenius, biträdande enhetschef på enheten Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, FOP, beskriver insatsen som en möjlighet för varje individ att testa och utveckla sin förmåga och som en sorts alternativ karriärväg mot ett inkluderande arbetsliv. Det är också ett sätt för staden att bredda sitt rekryteringsunderlag och hitta nya kompetenta medarbetare.
Enhetens jobbcoacher utgår från individens önskemål, kunskaper och förmågor och stöttar såväl aspirant som arbetsgivare.
– Vår målsättning är att alla ska få och lyckas behålla ett arbete. Det lyckas inte alltid, men alla ska få en chans. Idag går större delen av dem som haft en tjänst som serviceassistent direkt vidare till en anställning inom eller utanför stadens verksamheter.
Arbetsdifferentiering, rättighetsperspektiv och kompetensförsörjningsbehov skapar möjligheter
Enhetens strategiska arbete med arbetsdifferentiering skapar arbetstillfällen inom stadens förvaltningar, bolag och stadsdelar. Arbetsdifferentiering är en metod som syftar till att få ordinarie medarbetare att arbeta på toppen av sin förmåga samtidigt som det öppnar upp för andra att ta sig in på arbetsmarknaden.
Genom att lyssna in arbetsgivarnas behov identifieras lämpliga arbeten och arbetsuppgifter som med fördel kan utföras av personer med andra kunskaper och förmågor.
Vanliga arbetsområden för serviceassistenter är till exempel inom barn- och äldreomsorgen samt grönyteskötsel, berättar Lasse.
– Genom att kombinera rättighetsperspektiv med arbetsgivarnas kompetensförsörjningsbehov kan vi skapa möjligheter för fler människor på arbetsmarknaden, samtidigt som både kostnader och personella resurser effektiviseras. Det möjliggör också för staden att lättare bemanna sina uppdrag och leva upp till sina mål.
Efter tolv år som sjukpensionär på grund av en fysisk funktionsnedsättning vet Lasse att skillnaden mellan att vara en del av arbetsmarknaden och att stå utanför, kan vara näst intill livsavgörande.
– För den som står utanför handlar det både om ett ekonomiskt och socialt utanförskap. Utan löneutveckling och pensionsgrundad inkomst begränsas dina möjligheter, du blir en slags ”andra klassens medborgare” och riskerar i förlängningen till och med förkortad livslängd.
Från psykisk ohälsa till ett inkluderande arbetsliv
Kontoret vid Alviks strand har stora fönster med utsikt över Mälaren. Sedan årsskiftet arbetar Daniel Fehrnström som assisterande utvecklingssamordnare på enheten Kvalitet och Utveckling, som är en del av arbetsmarknadsförvaltningen. Men för bara lite mer än ett år sedan såg livet helt annorlunda ut.
Efter en längre tid med psykisk ohälsa som innefattade både svår depression och social ångest, levde Daniel ett tillbakadraget och isolerat liv där arbete, studier och social gemenskap var otänkbart. Idag vill han vara öppen med sin bakgrund för att inspirera andra i liknande situation och visa att livet går att förändra.
Hur började allt? Vi får backa bandet rätt många år. Daniel beskriver en trygg uppväxt och normal skolgång fram till högstadiet då han började må dåligt, slutade gå till skolan och blev en så kallad hemmasittare. Sen följde åtta år då livet sattes på paus. Han klarade inte av att återuppta studierna, kunde inte behålla ett arbete och förlorade sina vänner.
Till slut lämnade han hemmet enbart för att besöka psykiatrin. Det skulle dröja många år innan dörren försiktigt öppnades på glänt igen, bland annat genom gruppaktiviteter inom socialpsykiatrin, men vändpunkten kom först när Daniel kom i kontakt med Enheten Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa och blev erbjuden en tjänst som Serviceassistent.
- I början hade jag inga höga tankar om mig själv och var övertygad om att jag inte hade några som helst kompetenser, men min jobbcoach peppade mig. Och efter en tid upptäckte jag att det trots allt fanns saker som jag klarade av och faktiskt var bra på.
Arbetet som serviceassistent blev en väg tillbaka till livet
En chef inom förvaltningen såg också Daniels styrkor och uppmuntrade honom att söka en ordinarie tjänst. Idag är han en uppskattad kollega, kommunikativ inom sitt yrkesområde och driver egna arbetsprocesser. Förvandlingen från väldigt introvert till den han är idag, förvånar honom själv.
– Att få arbeta som serviceassistent gav mig ett sammanhang och möjlighet att upptäcka mina kompetenser och utvecklas. Men det betyder mer än så, arbetet blev min väg tillbaka till livet, fick mig att börja funka och bli den person jag är idag. Här började mitt liv igen.
Efter år av utanförskap finns det en del att hämta igen. Men Daniel är på god väg och ser framåt. Hans förhoppning är också att fler arbetsgivare ska vilja och våga öppna dörren till dem som står utanför.
– Det kan krävas lite mer av en arbetsgivare som vill anställa en person som behöver en längre startsträcka, men i gengäld får arbetsgivaren en motiverad och lojal medarbetare som är oerhört tacksam för sitt jobb.