Projektet, som ägs av Stockholms stad och drivs i samverkan med Järfälla kommun och Nya Kompisbyrån kommer att fortsätta under 2023 med siktet inställt på implementering. Integrationspakten följde med på en uppstartsträff för mentorprogrammet!
Det är onsdagskväll på The Park på Södermalm och sjutton kvinnor deltar på sin sista utbildningsträff i Framtidsprogrammet, en uppstart för det mentorprogram som nu tar vid. I kväll kommer adept och mentor att mötas för första gången och förväntningarna är höga. Atefe Nateghi, projektassistent för Framtidsprogrammet inom Stockholms stad, reder ut begreppen.
– Mentorn är lite som en professionell kompis, en samtalspartner som genom att ge tips och råd både kan motivera och inspirera. Mentorns roll är inte att ordna ett jobb, utan att vara ett stöd, en coach på vägen. Och att vara adept är ungefär som att vara elev, men med lite större ansvar.
Kvinnorna är överens – de hoppas att mötet med mentorn ska bidra till att de lär sig bättre svenska. Få lite hjälp med att söka jobb och utbildning. Och kanske hitta en ny kompis? Någon hoppas också få veta mer om Stockholm.
Främjar etablering och ett socialt sammanhang
Framtidsprogrammet finansieras av Länsstyrelsen Stockholm. Under 2022 har 93 unga kvinnor som kommit till Sverige efter 2015 tagit del av programmet; fem utbildningsträffar på kvällstid under en treveckorsperiod och efterföljande mentorprogram. Programmet ordnar också gemensamma besök på olika event med rekryteringsmöjligheter och erbjuder deltagarna att fortsatt vara del av ett större kvinnligt nätverk.
Henning Sundvall, projektkoordinator på arbetsmarknadsförvaltningens enhet Fokus Unga – Ung i centrum, summerar syftet med projektet – att främja deltagarnas etablering. Utbildningsträffarna ska bidra till ökad kunskap om arbetsmarknaden, studier och jobb, men också ge grundläggande digital kompetens för att kunna söka arbete.
– Vi vill också erbjuda ett trevligt sammanhang där deltagarna kan möta andra som är i samma situation som dem själva. De flesta känner få människor i Sverige och kanske bara från sitt eget hemland. Genom Framtidsprogrammet kan de utöka sitt nätverk och upptäcka nya områden utanför den egna stadsdelen.
Nu känner sig Sohee som en del av Sverige
Precis som nu, var det vinter när Sohee An lämnade Sydkorea och följde med sin sambo till Sverige. Idag är det tre år sedan.
– I början var det jättesvårt. Jag kände ingen i Sverige och förstod varken språket eller alla oskrivna regler. Det var kallt och mörkt och jag var osäker på om jag skulle klara av att leva här.
Men i takt med att hon började lära sig språket blev också annat mer begripligt, berättar hon.
– I mitt hemland finns ingen acceptans för misstag, allt ska gå snabbt och konkurrensen är stor. Här har jag lärt mig att det är okej att göra misstag och att ta det lite lugnt. Ordet ”lagom”. Att allt inte handlar om att göra karriär och bli framgångsrik, det är jag tacksam för.
Som ny i ett land kan det vara svårt att veta hur allt fungerar, sina skyldigheter och rättigheter. Genom Framtidsprogrammet har Sohee fått massor av ny information och känt sig välkommen. Nu vet hon hur det fungerar att söka arbete och vad hon ska tänka på i sitt cv och personliga brev. Känner sig både tryggare och är mer aktiv än innan programmets start.
– Jag önskar att alla nyanlända kvinnor fick möjlighet att gå Framtidsprogrammet. Tidigare kände jag mig ibland lite ensam. Nu har jag fått vänner och känner mig som en del av Sverige.
Sohee ser fram emot att träffa sin mentor. I sitt hemland studerade hon till lärare. Ska hon utbilda sig till det här också, eller kanske inom IT? Hon har också hört att det finns goda möjligheter till arbete inom vården.
– Jag kommer att fråga min mentor hur hon gjorde när hon valde yrke. Kanske kan hennes svar hjälpa mig med hur jag ska tänka inför framtiden. Jag hoppas också få lära mig mer om svensk kultur och traditioner.
Stegvisa förflyttningar och att fira de små vinsterna
I ett annat rum på The Park sitter sjutton etablerade kvinnor och blivande mentorer.
Matilda Hardmeier, projektledare för Framtidsprogrammet hos Nya kompisbyrån, håller en genomgång om det kommande mentorprogrammet och case som kan uppstå.
– Det är så mycket som vi tar för givet och som är självklart för oss, men inte för den som är ny i landet. Det är fint att kunna föra den kunskapen vidare. Mentorerna är guld värda.
Det har blivit dags för adept och mentor att mötas. Hälften av kvinnorna byter rum och snart har alla par hittat varandra. Ett försiktigt sorl övergår i livliga samtal. Matilda får ta i för att göra sin röst hörd och påminna om kvällens förtäring; kryddiga wraps från Yalla Rinkeby.
Mentorprogrammet handlar om stegvisa förflyttningar. Matildas bästa tips är att sätta både mål och delmål – och fira de små vinsterna. Whiteboarden fylls av exempel på delmål och Matilda delar ut en checklista som kan vara användbar. Innan kvällen är slut har alla par bokat datum och tid för nästa möte. De kommer att ses minst en gång i månaden under ett halvår.
Mentorprogrammet – en hjärtefråga för Emma
För Emma Fritze var det ett självklart val att bli mentor. Till vardags arbetar hon som kommunikatör.
– För mig är mentorprogrammen en hjärtefråga. Framförallt är det ett roligt och enkelt sätt att arbeta med integration genom enskilda möten – och ett effektivt sätt att arbeta mot segregation som gynnar hela samhället. Det handlar också om ett ömsesidigt utbyte – jag lär mig jättemycket i möten med andra.
Ett perspektiv är extra angeläget för Emma att dela med sig av.
– Förutsättningarna för kvinnor i Sverige ser annorlunda ut än i många andra länder och det är viktigt att de kvinnor som kommer hit förstår att de har samma rättigheter som oss.
Emmas egen adept är väldigt ny i språket. Innan kvällen är över är har de bestämt plats för nästa möte; på Ikea bland Billy-hyllor och andra möbler med svenska namn.
Samverkan mellan staden och civilsamhället – en styrka
Framtidsprogrammet lägger stort fokus på att hitta de kvinnor som står längst bort från arbetsmarknaden. Projektet arbetar uppsökande på SFI-skolor, stadens boende för nyanlända och öppna förskolan. På utbildningsträffarna finns också barnvakter på plats, då många av kvinnorna är ensamstående.
Programmet har fått fortsatta medel och kommer att kunna erbjuda lika många kvinnor samma koncept under 2023. Henning och Matilda är överens; samverkan mellan staden och civilsamhället är en styrka. De kompletterar varandra och arbetar gemensamt för deltagarnas bästa. Det är också ett bra sätt för staden att fånga upp fler behov, menar Henning:
– Tillsammans når vi ut till ännu fler kvinnor och kan också informera om vilka fler möjligheter det finns till stöd inom Stockholms stad, till exempel på ett Jobbtorg. När vi väl når kvinnorna, är motivation inte en bristvara.
Goda resultat – på väg mot implementering
Utvärderingar efter utbildningsträffar och mentorprogram visar på goda resultat och projektet arbetar vidare mot en implementering, berättar Henning.
Matilda summerar det bästa med Framtidsprogrammet.
– Det är så glädjande att få följa kvinnornas utveckling från den första till den sista utbildningsträffen. Efter att ha blivit del av ett sammanhang ser de mer positivt på sin framtid i Sverige.