Under arbetsperioden

Introduktion

Att vara ny på en arbetsplats och dessutom vara ny i arbetslivet innebär att det finns många saker man inte vet och som man står inför att lära sig. Det som kan upplevas vara en självklarhet för dig som handledare behöver inte vara det för ungdomen. Det är därför viktigt att ungdomen får en god introduktion på sin första arbetsdag.

Saker att ta upp i introduktionen

• Berätta om arbetsplatsen.
• Berätta hur ungdomens arbetsperiod kommer att se ut, schema, arbetsuppgifter och så vidare.
• Gå igenom arbetsplatsens regler och rutiner.
• Gå igenom generella regler på jobbet. Till exempel rutiner för användandet av sin privata mobil, fotografering, sekretess, pauser och lunchrast. En regel som gäller för alla feriearbetare är att det är rökförbud under arbetstid.
• Gå igenom brandrutiner och säkerhetsrutiner.
• Gå igenom rutiner för sjukfrånvaro, när och vem man ska ringa.
• Gå igenom förväntningar på uppförande och beteende.
• Gå tillsammans runt och titta på arbetsplatsen och hälsa på kollegor.
• Samla in anhörighetsuppgifter. Detta ska samlas in i fall att man behöver komma i kontakt utifrån att ungdomen skadat sig eller blir plötsligt sjuk.

En viktig del i introduktionen är också att avsätta tid till att prata med ungdomen om dennes förväntningar på arbetet samt om det är något speciellt som ungdomen önskar lära sig. Du kan också fråga vad ungdomen förväntar sig och behöver utav dig som handledare så att du vet vad du ska tänka på.

Ha koll på närmast anhörig

Det kan hända olyckor och sjukdomsfall som gör att vi snabbt behöver kontakta en anhöriga eller annan kontaktperson. Vi behöver därför ha namn och telefonnummer till kontaktpersoner som vi kan ringa. Fyll i blanketten nedan redan första arbetsdagen.

Närmast anhörig till feriejobbande ungdomar (pdf)

Arbetstider

Ungdomarnas arbetstidsomfattning ser olika ut beroende på lov. De generella arbetstidsreglerna som finns är att ungdomar som utgångspunkt ska arbeta sex timmar per dag. Deras arbetstid ska vara förlagd mellan klockan 06:00-19:00 och arbetsdagarna är vardagar. Det är arbetsplatsen som bestämmer arbetsschemat och meddelar vilken arbetstid som gäller för ungdomen.

• Ungdomar bör arbeta 6 timmar per dag och får inte schemaläggas mer än åtta arbetstimmar per dag.
• Ett arbetspass får pågå i högst 4,5 timmar utan rast.
• Ungdomarna måste ta ut minst 30 minuters obetald lunchrast. Lunchrasten är obligatorisk vilket innebär att ungdomarna inte kan förhandla bort den och istället gå hem tidigare. Utöver detta har alla rätt till kortare pauser under arbetets gång för toabesök och så vidare.

Sommarjobb

Ungdomarna arbetar under tre veckor och arbetstidsomfattningen är 90 timmar respektive 84 timmar.

Ungdomar som arbetar under vecka 24–26 eller vecka 25–27 får maximalt arbeta i 84 timmar. Det beror på att midsommarafton som infaller under vecka 25 är en ledig och obetald dag för ungdomarna.

Ungdomar som arbetar under övriga arbetsperioder arbetar i 90 timmar.

Höstlovsjobb

Ungdomarna arbetar under fem vardagar höstlovsveckan vecka 44 och ska arbeta 30 arbetstimmar.

Jullovsjobb

Ungdomarna arbetar under fem vardagar vecka 52 och vecka 1 och ska arbeta 30 arbetstimmar.

Exempel på arbetstid
Om ungdomen börjar arbeta klockan 09.00 ska hen sluta klockan 15.30. Då har ungdomen arbetat 6 timmar och har haft obetald lunchrast i 30 minuter. Om ungdomen börjar klockan 09.00 och slutar arbetet klockan 15.00 har ungdomen enbart arbetat i 5 timmar och 30 minuter och då är det den tiden som de får betalt för.

Tidrapportering

Det är Stockholms stad som står för ungdomarnas löner. För att ungdomarnas löner ska kunna betalas ska du som arbetsplats tidrapporter ungdomarnas arbetstimmar digitalt. Detta görs i e-tjänsten för arbetsplatser under rubriken Tidrapportering. Ungdomarnas arbetstimmar ska registreras löpande under arbetsperioden tillsammans med ungdomen. I e-tjänsten finns mer information om hur du fyller i tidrapporten.

Tidrapportering – feriejobb

Det tar cirka en månad från att du som arbetsplats skickat in arbetstimmarna till anställande förvaltning tills lönen betalas ut till ungdom. Det är arbetsplatsen ansvar att skicka in arbetstimmarna direkt efter att arbetsperioden tagit slut.

Tidrapportering – manual

Om du vill ha stöd när det gäller tidrapportering för din feriearbetande ungdom kan du följa manualen eller titta i vår guide. 

Guide – tidrapportering

Resor till och från jobbet

Ungdomarna bekostar resor till och från arbetet. Om ungdomen däremot ska resa i arbetet är det arbetsplatsen som bekostar resorna för ungdomarna.

Ungdomar som är sjuka eller frånvarande

Ungdomarna är timanställda vilket innebär att ungdomarna får betalt för de timmar de arbetar. Som grundregel beviljas ingen ledighet för ungdomarna under arbetsperioden. Skulle en ungdom vara frånvarande ska dessa arbetstimmar inte arbetas igen.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro ska anmälas till arbetsplatsen första sjukdagen och styrkas med läkarintyg från och med dag åtta. Med anledning av coronapandemin gäller andra regler.

Coronaviruset – det här gäller, Försäkringskassans webbplats

Ungdomarna har samma rätt och villkor till sjuklön som övrigt anställda. Då den avtalade anställningstiden är kortare än en månad träder enligt sjuklönelagen ”rätt till sjuklön” endast in om ungdomen tillträtt anställningen och därefter varit anställd i 14 kalenderdagar i följd. Eventuella dagar med frånvaro utan giltigt skäl medräknas inte vid uträkningen av rätten till sjuklön. Påminn alltid ungdomarna om att läkarintyg krävs om de är sjuka mer än sju kalenderdagar (fem arbetsdagar).

Reglerna i sjuklönelagen innebär att det tidigast kan bli aktuellt för en feriearbetare med sjuklön under sommarjobbet den tredje anställningsveckan. 

Dagar som ungdomen inte har rätt till sjuklön kodas SL och dagar ungdomen har rätt till sjuklön kodas SJ. Ungdomen kan ha rätt till sjuklön under treveckorsperioden enligt följande:

Exempel 1:

• Ungdomen börjar arbeta måndag första arbetsveckan och insjuknar sedan på måndagen den tredje arbetsveckan och är sjuk resten av veckan.
• Sjuklön betalas ut tisdag t.o.m. fredag (måndag = karensdag).
• Alla dagarna kodas SJ.

Exempel 2:

• Ungdomen börjar arbeta måndag första veckan och insjuknar arbetsdag 2-5 under första veckan.
• Ingen sjuklön betalas ut eftersom sjukperioden infaller under de första 14 dagarna, dagarna kodas SL.
• Ungdomen blir sedan sjuk tisdag-onsdag under vecka tre.
• Sjuklön betalas ut för onsdag (tisdag = karensdag), båda dagarna kodas SJ.

Är en ungdom frånvarande från jobbet utan att meddelat detta räknas det som otillåten frånvaro. Vid frånvaro skrivs anledningen till frånvaron i den digitala tidrapporten.

Ange alltid den faktiska tiden som en ungdom har arbetat. Vid till exempel försovning ska tiden då ungdomen kommer till arbetet noteras i tidrapporten och inte den schemalagda tiden.

Om det inte fungerar

Ibland går det inte alltid som man tänkt sig. Om ni under arbetets gång märker att det inte fungerar för ungdomen på er arbetsplats ska ni inledningsvis prata direkt med ungdomen om detta. I dessa samlat är det viktigt att vara konkret och landa i vilken förändring som behövs.

Om ni inte på egen hand kan hitta en lösning eller att ni som arbetsplats behöver någon att bolla med ska ni ta kontakt med feriejobbshandläggaren i den stadsdel som handlägger er arbetsplats.

I regel är det bra att ta en tidig kontakt med feriejobbshandläggaren för att gemensamt göra upp en plan för hur situationen ska hanteras. Ta kontakt exempelvis om en ungdom

• inte dyker upp
• missköter sina arbetsuppgifter
• inte sköter sina arbetstider
• på annat sätt skapar problem.

Arbetsintyg och avslutningssamtal

För att feriejobbet för ungdomen ska bli en merit inför framtida arbeten är det bra att arbetsplatsen skriver ett personligt arbetsintyg. I arbetsintyget ska det framgå under vilken arbetsperiod ungdomen arbetat, vilka arbetsuppgifter ungdomen har haft samt hur ungdomen presterat i arbetet. Om möjligt är det bra att ge ungdomen arbetsintyget den sista arbetsdagen.

Ha gärna också ett avslutningssamtal med ungdomen och ge ungdomen feedback på hur arbetet har gått. I detta samtal lyfts vad ungdomen gjort bra och vilka förmågor du värdesatt hos ungdomen.

Vid samtalet kan det också lyftas om det finns något ungdomen kan tänka på till framtiden. Om möjligt är det bra att ge ungdomen konkreta exempel på det som kan utvecklas samt att du berättar hur du föreslår att det borde hanterats istället.

Efter avslutad arbetsperiod

Efter att en ungdom arbetat klart ska ungdomens arbetstimmar skickas in via e-tjänsten. Från att du som chef eller handledare skickat in ungdomens arbetstimmar tar det cirka en månad innan ungdomens lön betalas ut.

Om du har någon feedback, ris eller ros, kan du efter arbetsperioden kontakta feriejobbshandläggaren som handlagt dina arbetstillfällen och återkoppla hur det har gått.

Arbetsmarknadsförvaltningen skickar efter varje avslutad lovperiod ut en enkät till alla arbetsplatser i staden för att också samla in återkoppling hur feriejobben fungerat.